Hej från Mumbai! Vi kom hit i natt efter 15 timmars bussresa. Japp, du läste rätt - FEMTON! De femton värsta timmarna i mitt liv. Typ.
Eftersom vi inte fick tag på tåg, rekommenderade våra hotellägare oss buss. De var ju trotts allt lika smidigt och billigt som tåg, med moderniteter som AC och tv...
Ellen och Linda envisades med att vi skulle ta dagsbuss så vi kunde se "så mycket av naturen som möjligt"... Pfft, Linda tröttmössa drog igen gardinerna de första hon gjorde och sov 80% av vägen, gnällde 10% på att en indier strök sin arm mot henne (när hon försökte sova) och den resterande tiden antingen åt hon eller kollade på film (som hon sedan somnade till). Ellen Karamellen utnyttjade till fullo bussens gratis filmer och såg väl fem stycken innan hon tillslut somnade..
Jag själv då? Fröken fräken som jämt och ständigt har myror i brallan utsattes för ren tortyr. Lägg sedan på att jag är prinsessa på ärten och inte kan sova hursomhelst och plus på det lingonveckan = sämsta kombinationen någonsin. Jag mådde illa, de fanns ingen toalett, det var varmt, det var kallt, jag fick ont av att sitta, kunde inte sova... Listan är oändlig.
Sedan att hela vägen typ var grusväg och det guppade och hade sig gjorde inte heller saker bättre. Eller att indierna kör som nötter. Gasen i botten, tvärnita, gasen i botten, tuta, gasa, tuta, tvärnita... Headbangade nog lika mycket dessa femton timmar som alla hårdrockare på åttiotalet gjorde tillsammans...
Nej denna traumatiska upplevelse har satt sina spår. I Indien är tid irrelevant. Bussresan som skulle ta tio timmar tog tolv.. Tror det blir flyg framöver.
/ en mörbultad Tin

Location:Nargis Dutt Road,Bombay,Indien